Författare
- Martin Ulfson
Summary, in English
En rättsutredning ger vid handen att nuvarande gränsdragning mellan inkomstslaget näringsverksamhet och inkomstslaget kapital, närmare bestämt realisationsvinster, avgörs av rekvisitet yrkesmässighet. Rekvisitet står att finna som ett av de tre så kallade rörelsekriterierna i 21 § KL. Yrkesmässighet är alltså avgörande för vad som hänförs till inkomst av näringsverksamhet och således indirekt för vad som anses utgöra realisationsvinst. I detta arbete uppmärksammas en ny typ av försörjningsform som i beskattningssammanhang ligger i gränslandet mellan de båda nämnda inkomstslagen. Daytrading, som innebär att en enskild fysisk person på heltid försörjer sig genom att spekulera i aktier hemma vid datorn, behandlas för närvarande inte som näringsverksamhet i beskattningshänseende. I stället anses verksamhetens inkomster vara att beteckna såsom realisationsvinster med åtföljande beskattning i inkomstslaget kapital. Detta leder till att daytraders belastas med ett lägre skatteuttag än andra yrkeskategorier med lika inkomster. Att skattesatsen för kapitalinkomster satts lägre än för förvärvsinkomster, 30% jämfört med 55% över skiktgränsen, beror av att inflationen beaktats schablonmässigt. Penningvärdeförsämringen är av betydelse då det föreligger ett visst tidsintervall mellan köp och försäljning av egendom. För daytraders existerar inte något tidsintervall eftersom det normalt endast rör sig om några sekunder mellan olika transaktioner. Med andra ord är inflationens inverkan helt försumbar, precis som för vanliga förvärvsinkomster. I detta examensarbete påvisas att den skattemässiga behandlingen av daytraders inte stämmer överens med fundamentala skatterättsliga principer, framförallt den för det svenska beskattningssystemet så grundläggande likformighetsprincipen. Anledning som står att finna är en otidsenlig och, enligt författarens mening, helt onödig tolkning av rekvisitet yrkesmässighet. Den tekniska utvecklingen som möjliggjort det nya yrket daytrading kräver att rättssystemet följer med. I arbetet föreslås några alternativ för att råda bot på den orättvisa som insmugit sig i skattesystemet. Mer precist rör det sig om något så enkelt som en nytolkning av rörelsekriteriet yrkesmässighet.
